Jag tycker illa om Hamas, Hizbollah och Netanyahu, al-Assad, al-Julani och Erdoğan, Zelensky, Putin och Biden, Harris, Blinken och Sullivan, Trump, Vance och Musk, Starmer, Schulz och Macron.

Jag tycker illa om vår högerregering här i Sverige och jag tror inte att oppositionen, om de mot förmodan lyckades ena sig, vill åstadkomma någon genomgripande förändring. Det skulle bli fortsatt nyliberalism och krigshets. Jag kan inte komma på några politiker i något land som har något vettigt att komma med.

Ryssarna är rädda för NATOs expansion och NATO-länderna är rädda för ryssar och kineser. Judarna är rädda för araber och perser och araber och perser är rädda för judarna. Muslimer ogillar västerländska liberaler och västerländska liberaler ogillar islam.

Det finns ingen framtid för mänskligheten.

En informationskanon

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar oss i sin broschyr 'Om krisen eller kriget kommer' att bara dela information som vi vet kommer från pålitliga källor. Men vilka källor är pålitliga? Kanske borde MSB arbeta fram en informationskanon liknande regeringens pågående arbete med att ta fram en kulturkanon.

Vi som har några år på nacken vet att inte ens de etablerade medierna alltid är att lita på. Vi minns till exempel när vi fick veta att Irakiska soldater gick in på sjukhusen i Kuwait och slet bebisar ur kuvöser och slängde dem på golvet, vi minns när vi fick veta att Saddam Hussein samarbetade med Usama bin Ladin och att han hade köpt uran från Nigeria som han hade tänkt använda för att tillverka kärnvapen, vi minns när vi fick veta att Gaddafi beordrade massvåldtäkter på sina motståndares fruar och köpte in stora mängder Viagra för att underlätta arbetet, vi minns marinens uppgifter om mer än hundra säkra observationer av ryska ubåtar.

MSB lär att vi ska försöka få informationen bekräftad från flera olika källor. Men de etablerade medierna springer som vi alla vet i flock. Och det är inte alltid så att du kan få korrekt information från myndigheterna. Marinens uppgifter om 100 säkra observationer av ryska U-båtar, till exempel, visade sig senare vara fel.

MSB vill också att vi ska vara uppmärksamma på information som väcker starka känslor. Om du till exempel blir upprörd över att Israel bombar barn i Gaza så finns det anledning att ana ugglor i mossen.

https://rib.msb.se/filer/pdf/30828.pdf

Psykologiskt försvar

Främmande makt och andra aktörer utanför Sverige använder desinformation, vilseledning och propaganda för att påverka oss.

Försök att påverka sker dagligen, främst på nätet och i sociala medier. Syftet är att skapa misstro och bryta ner vår vilja att försvara oss.

De som vill påverka oss kan göra det på följande sätt:

• Sprida lögner och falska berättelser, eller berättelser som är delvis sanna men tagna ur sitt sammanhang.

• Förfalska bilder, videor och röstinspelningar.

• Väcka starka känslor kring en fråga eller händelse för att göra oss oroliga eller misstänksamma mot varandra. Så här kan du bidra till vår motståndskraft:

• Var uppmärksam på innehåll som väcker starka känslor.

• Dela bara information som du vet kommer från pålitliga källor.

• Försök att få informationen bekräftad från flera olika källor.

• Vid en allvarlig händelse, sök bekräftad information från myndigheter.  

Historia

Ämnet historia handlar huvudsakligen om krig. Den ena kungen, kejsaren, krigsherren eller presidenten mot den andra. Vem vann och vem förlorade? Och historien tog inte slut när Sovjetunionen gick under och kalla kriget var över. USA vill vara herre på täppan och försöker motverka att Ryssland och Kina växer sig för starka. USA känner sig hotade. Ryssland och Kina känner sig hotade av USA. Judarna förbannar palestinierna och palestinierna förbannar judarna. I Afrika krigar olika stammar och krigsherrar mot varandra.

Mänsklighetens försvarsutgifter överstiger nu mer än 2000 miljarder dollar årligen. Men det räcker inte, nu är det en omfattande militär upprustning som har högsta prioritet. Hela världen rustar upp. Vi måste försvara oss mot varandra. Till och med Vänsterpartiet och Miljöpartiet är med på tåget. Kampen mot klimatförändringarna måste naturligtvis nedprioriteras.

Vi börjar bli många nu som inte längre tror på någon framtid för mänskligheten. Många låtsas att de tänker positivt och att de bryr sig om kommande generationer. De vill framstå som ansvarsfulla och välinformerade men privat förstår de att det är kört. Andra vill hellre vara lyckligt omedvetna. De har satt på sig solglasögonen och gillar läget.

Därför spelar det ingen roll vilket parti du röstar på, vilka tidningar du läser eller om du sorterar dina sopor.

Både det Rödgröna laget och det Blåbruna vill storsatsa på militär upprustning, kriget mot Ryssland och en utvidgning av NATO. Alla är eniga: Ukraina ska inte vara militärpolitiskt neutralt. Jens Stoltenberg berättar att NATO ämnar skapa en fond på 100 miljarder dollar till kriget i Ukraina.

Och när kriget mot Ryssland är avklarat så är det Iran och Kina som står på tur. Därför måste kampen mot klimatförändringarna och välfärdsfrågorna prioriteras ner.

Världens militärutgifter uppgår nu till över 2400 miljarder dollar. Alla länder vill kunna försvara sig. Kostnaderna för Sveriges försvar och krisberedskap beräknas till 127 miljarder kronor 2024. Vi har därför inte råd med satsningar på en omfattande klimatomställning och på mer pengar till vård, skola och omsorg.

Seriösa fredsförhandlingar är inte att tänka på. Putin litar inte på Västvärlden. I december 2022 berättade Angela Merkel för Die Zeit att Minskavtalet 2015 bara var ett knep för att vinna tid att rusta upp Ukrainas arme.

Och Västvärlden litar inte på Putin eftersom han uppenbarligen lider av storhetsvansinne och även tänker erövra Baltikum, Finland och kanske till och med Sverige.

Ryssland känner sig hotade av USA och Europa. Och USA och Europa känner sig hotade av Ryssland.

Ända sedan 2008 har Putin förklarat att Ryssland inte kan acceptera att också Ukraina blir en medlem i NATO. Han kan inte acceptera att även Ukraina får amerikanska militärbaser och kärnvapenbärande missiler nära gränsen. Han kan inte heller acceptera att Rysslands mycket viktiga flottbas på Krim blir en amerikansk flottbas. (USA skulle inte heller acceptera att Kuba fick ryska kärnvapenmissiler som riktades mot USA och de skulle inte heller acceptera att Guantanamobasen togs över av Ryssland.)

Positionena är helt fastlåsta, som man säger. Det finns ingen annan lösning än fortsatt krig.

Demokrati

En röst på Vänsterpartiet eller Miljöpartiet är en röst på Socialdemokraterna. Och en röst på Socialdemokraterna är en röst på nyliberalism, NATO och amerikanska krig för att sprida den amerikanska synen på demokrati: Du kan rösta på vem eller vika du vill bara de har nyliberala och/eller nykonservativa värderingar .  

Ett fredsparti

Under 1970-talet började miljöfrågorna diskuteras allt intensivare. Miljöpartiet bildades 1981. Idag hänger Miljöpartiet på gärsgårn men alla partier har blivit medvetna om klimat och miljöfrågornas betydelse. Nu är det en fredsrörelse vi behöver och ett fredsparti. Läget är akut. Miljöfrågorna är meningslösa om jorden förintas i ett kärnvapenkrig.

USA och Storbritannien satsar enorma belopp på att utveckla nya effektivare kärnvapen. Ryssland och Kina vill naturligtvis inte hamna på efterkälken. Avtalen om rustningsbegränsningar har sagts upp. Den offentliga debatten har helt tagits över av militärer och tankesmedjor som finansieras av vapenindustrin. Ryssarna kallar västerländska åsikter för propaganda, och västerländska medier kallar ryssarnas åsikter för desinformation. Ryssarna är rädda för vad Biden och NATO ska hitta på och västvärlden är rädda för Putin. Judarna är rädda för palestinierna och palestinierna är rädda för judarna. Och alla har skäl för sin oro.

Alltfler börjar förstå att vi måste göra någonting åt det här eländet. Vi behöver ett nytt parti, en ny fredsrörelse och nya debattforum som vågar lyssna på argument från de olika parterna.

Ett anti-krigsparti

Vi måste bilda ett nytt politiskt parti. Alla våra nuvarande partier propagerar för upprustning och en militär lösning på stormakternas geopolitiska intressekonflikter. Ett nytt politiskt parti som tar ställning mot militarism skulle inte kunna ändra något i den svenska utrikespolitiken, det skulle ha för få anhängare, men det skulle göra det möjligt för oss som är motståndare till den nuvarande krigsromantiken att utnyttja vår rösträtt. Antingen får vi avstå från att rösta eller så bildar vi ett nytt anti-krigsparti.

Vi befinner oss i ett läge som påminner om upptakten till första världskriget. Alla etablerade medier propagerar för krig. Men på den tiden fanns ännu inte några kärnvapen.

Filosofiska klarlägganden

Jag läser ”Filosofiska klarlägganden” av Åsa Wikforss. Boken består av ett urval av hennes kultur och debattartiklar. Hur kan en filosofiprofessor vara så dåligt inläst på de ämnen hon vill debattera?

Hon tror att Putin ”fruktar det skyltfönster för ett bättre alternativ som ett demokratiskt och framgångsrikt Ukraina utgör.” Hon har tydligen aldrig hört talas om att Putin inte kan acceptera att amerikanerna installerar kärnvapenbärande robotar i Ukraina så som de har gjort i Polen och Rumänien. Hon har heller inte hört talas om att Putin inte kan acceptera att NATO tar över deras mycket viktiga flottbas på Krim. Ända sedan George Bush år 2008 förklarade att Ukraina skulle bli en medlem i NATO har Putin protesterat. USA skulle inte heller acceptera att ryssarna placerade ut kärnvapenbärande robotar på Kuba.

Professor Wikforss skriver också om ”den lockelse demokratiska stater i kraft av sina många fördelar utövar på medborgarna i diktaturen. Här handlar det inte enbart om grundläggande fri och rättigheter utan även om hårda, kvantifierbara fakta rörande allt från spädbarnsdödlighet och medellivslängd till välstånd och ekonomisk tillväxt.”

Här kommer några exempel på hårda kvantifierbara fakta: Medellivslängden är högre i Kina och Saudi-Arabien än i USA. Spädbarnsdödligheten är lägre i Ryssland och på Kuba än i USA. Den ekonomiska tillväxten är högre i både Kina och Ryssland än i USA. I Tyskland är den ekonomiska tillväxten negativ.

Professor Wikforss skriver också om ”det öppna samhällets centrala egenskaper – den höga tilliten, tryggheten och den välfungerande debatten.”

Det finns många akademiker, journalister och debattörer som kritiserar USA:s Ukrainapolitik och som aldrig får sina debattartiklar publicerade i de etablerade medierna, varken i USA eller här i Europa. John Mearsheimer till exempel, professor i statskunskap vid University of Chicago, anser att det är USA som avsiktligt har provocerat fram kriget i Ukraina. USA vill försvaga Ryssland både militärt och ekonomiskt. USA för ett proxykrig i Ukraina, säger han, ett krig mot Ryssland med ukrainska soldater.

Jeffrey Sachs, professor vid Columbia University, anser också att det är USA som ligger bakom kriget. Om USA hade låtit Ukraina vara militärpolitiskt neutralt så skulle det inte vara krig i Ukraina idag. USA måste omedelbart sluta skicka vapen till Ukraina och fredsförhandlingar måste påbörjas, säger han. Kriget måste få ett slut; hela världsekonomin är i fara.

Ray McGovern, före detta CIA-analytiker och Douglas Macgregor, före detta överste i amerikanska armen har liknande uppfattningar. Det finns många fler.

Hur kommer det sig att deras synpunkter inte kan diskuteras i de etablerade medierna, inte ens i svenska Public Service-medier som påstår sig ge oberoende, opartisk och mångsidig information? Hur kommer det sig att det enbart är de nykonservativa hökarna i Washington och deras språkrör som får komma till tals?

Man behöver inte hålla med Mearsheimer, Sachs, Macgregor och de andra krigsmotståndarna, men att censurera deras åsikter är olycksbådande; olika åsikter och perspektiv måste kunna ventileras och diskuteras. Har även vi fått statskontrollerade medier?

Vad är Putin är ute efter? Många tror att han är sinnessjuk och att han vill ta över hela Östeuropa, kanske till och med även resten av Europa. Sådana absurda spekulationer kan föras fram i medierna utan problem, men inte uppfattningen att ryssarna har legitima säkerhetspolitiska intressen, precis som vi i Västeuropa.

Hur skulle Putin kunna ta över Europa när han nätt opp kan klamra sig fast i östra Ukraina?

Åsa Wikforss påstår också att ”demokratier startar inte krig med andra demokratier.” Men då glömmer hon alla de demokratiskt valda statschefer som CIA har störtat genom åren genom att militärt stödja antidemokratiska krafter. De har använd sig av proxykrigföring, krig genom ombud, i stället för vanlig konventionell krigföring. Exemplen är flera: Mohammad Mosaddeq i Iran 1953, Jacobo Arbenz i Guatemala 1954, Salvador Allende i Chile 1973. Listan kan tyvärr göras mycket längre. 1986 fälldes USA i Internationella domstolen i Haag för sitt stöd till Contrasgerillan i Nicaragua.

Alla som har åtminstone elementära kunskaper i nutidshistoria känner till det här. Dessa elementära kunskaper är något som Åsa Wikforss uppenbarligen saknar. ”För den som har en svagare kunskapsbakgrund är det svårare att hitta rätt”, skriver hon. Jag oroar mig mer för våra högutbildade professorer. Det måste vara något som fattas i vårt utbildningssystem.