Varför får det så dåligt för vänstern?

Göran Greider tycker att vänstermänniskor ska känna sig stolta trots att de är förlorare som inte har något politiskt inflytande längre (AB kultur 16-12-06).

Jag tycker inte att han lyckas särskilt bra med att klargöra varför går det så dåligt för vänstern här i Sverige. Jag tror att det finns fler förklaringar och att det kan förklaras tydligare.

För det första: Under 1800-talet led arbetare svårt. De hade långa och fruktansvärda arbetsdagar, kalla och fuktiga bostäder och deras barn var tvungna att slita och släpa i gruvor och fabriker. Listiga och hänsynslösa kapitalister utnyttjade dem till bristningsgränsen. Socialistiska organisationer växte fram och kämpade mot dessa missförhållanden. Liberaler, reaktionärer, militären och kyrkan var motståndare som tyckte att de borde veta hut. Det tog bortåt hundra år men så småningom fick arbetarklassen det ganska bra, åtminstone här uppe i Norden. Socialismen och kampen för rättvisa blev inte lika viktig längre.

För det andra: Vänstern nuförtiden kommer huvudsakligen från medelklassen. Den består till stor del av omtänksamma människor som drivs av Karl-Bertil-Jonssons-jul-idéer. Vi som kommer från arbetarklassen har svårt för dem och de har svårt för oss. Vi tycker att de är beskäftiga och självgoda och de tycker att vi har dåliga vanor och dålig smak. Vi hör inte till samma flock; vi umgås inte.

För det tredje: Vänstern vill att vi ska ta emot fler flyktingar. Det finns miljontals människor som lider svårt i Mellanöstern, Afrika, Iran och Afghanistan. Sverige är ett stort och rikt land och vi måste hjälpa dem, säger vänstern. Att Sverige har tagit emot fler flyktingar i förhållande till vår folkmängd än något annat land i Europa räcker inte. Svenskar i allmänhet tycker att vänstern är orealistisk.

Eftersom nyfascister sprider hatpropaganda mot muslimer har vänstern känt sig tvungen att försvara dem. Vänsterpartiet, till exempel, har haft svårt för att kritisera shariapoliser i förorterna eftersom de inte vill bli sammanblandade med islamofoba högerextremister. Dagens vänstermänniskor har glömt att stå upp för ateism eller agnosticism och argumentera mot religiös vidskepelse.

Religionerna har alltid ställt till med mycket elände genom historien: krig, förtryck av kvinnor och barn, förtryck av oliktänkande. Nuförtiden är det Islam som skapar mest problem i världen, inte bara på grund av jihadister och sekteristiska motsättningar. En socialist som inte kan kritisera de religiösa idéer som praktiseras i Iran, Saudiarabien, Jemen, Somalia eller Pakistan är inte socialist. Att kritisera islam liksom andra religioner innebär inte att ta ställning för nyfascism. Eftersom vänstern inte vill kritisera islam är många vanliga svenskar skeptiska till Vänsterpartiet.

Medelklassen har tagit över både vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet. Arbetarklassen känner sig främmande för medelklassens idéer och synsätt. De gillar inte islam, de gillar inte finkultur och de gillar inte Karl-Bertil Jonssons jul. Därför har nu många tyvärr börjat sympatisera med sverigedemokraterna. I USA röstar motsvarande grupper på Trump och i Frankrike röstar de på Marine Le Pen. Eller så röstar de inte alls. Vänstern har problem som måste lösas.

http://www.aftonbladet.se/kultur/a/B9vbe/upp-med-hakan-vanstern

http://www.europaportalen.se/2016/04/sverige-gav-nast-flest-flyktingar-asyl

http://www.expressen.se/kultur/vanstern-har-svikit-kvinnorna-i-fororten/